Harrys bar - Bellini och Hemingway

Ett av Venedigs moderna landmärken är den sedan 2001 k-märkta inrättningen Harrys bar. Sitt namn till trots är den även en restaurang som välkomnat storheter som t.ex. Hemingway. Trots sin berömdhet och läget vid Grande canal är det förvånansvärt få turister som hittar dit. Det skulle kunna bero på att ingången saknar skylt.
Det kan även bero på priserna. De flesta drinkarna ligger på 150-300 kr. För det priset får du dock uppleva en bit historia och en riktigt god Bellini. Den uppfanns för övrigt här. Bellinin görs på husets alldeles egen proseco och, traditionsenligt, vit persikopuré.
För hur trött den välklädde och Rolex-prydde bartendern än är på att servera Bellinis, så är de faktiskt ett signum för denna lyxsylta.
Jag provade även en Negroni (gin, Campari och vermouth) som var prima hoprörd.
Hemingway brukade på sin tid dricka sin egen variant av Daquiri, som självfallet fortfarande serveras här.
Förvänta dig dock inte ett allt för varmt bemötande om du inte är kvinna (!), stammis eller internationell kändis. Barpersonalen är tämligen trött på att servera Bellinis till turister, och de gör inte den minsta ansats till att dölja det...


Skrifvet af Lyxdoktorn

PS. Den som kan komma med en bra gissning gällande vilken klockmodell bartendern har på sig får en kaka och en kram, som min blogg-kollega Mikael Englund brukar säga.