Kära läsare. Som ni säkert har märkt så har jag varit frånvarande från mitt annars idoga skrivande en tid nu. När jag nu gör min säsongscomeback tänkte jag bjuda på en omtumlande erfarenhet. Föga kunde jag ana smakvidden i en surströmmingsklämma.
Mina goda vänner J och C bjöd på surströmmingsskiva. Burken öppnades enligt konstens alla regler under vatten för att stävja "aromen" och jag måste medge att doften inte var så intensiv som jag hade väntat mig.
Surströmmingen serverades traditionsenligt med mjukt och hårt tunnbröd, västerbottenost, ett par sorters snaps, hackad lök etc.
Doften från fisken blev egentligen riktigt framträdande först när jag skulle rensa den. Då jag kände kväljningarna hopas allt för mycket räddades jag av C medelst en snapsskål. Jag lyckades sen få ner en klämma med två mikroskopiska bitar surströmming i. Det var spännande men jag kommer inte att göra om det.
Med detta i bakhuvudet var jag djupt imponerad av J som åt 5 st (!) surströmmingar med potatis och dessutom slickade rent benen för att inte gå miste om smaken. Respekt!
Skrifvet af Lyxdoktorn
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar